Örebro län - Fre 2 Feb 2007 14:30 | | Vilka regler är det som ska gälla för oss politiker? Ska olika regler gälla om man är ung eller äldre, man eller kvinna, ny eller erfaren? Jag tycker inte det. Samma regler ska gälla. Sedan några dagar tillbaka har det pågått en livlig debatt, endast förd i media, om Staffan Werme (fp) och hans agerande mot Ylva Wessman (v) under onsdagens kommunfullmäktigemöte. Jag är också en ung kvinna, nyinvald i kommunfullmäktige. Jag har också erfarenheter av hur äldre, erfarna, makthavare kan behandla oss yngre ledamöter. | Vi som håller på med politik är mycket engagerade i det vi gör. Anledningen till att vi sitter i kommunfullmäktige och driver våra frågor är att vi har ett brinnande intresse för politik och att förändra samhället. Detta gör att vi ibland går för långt i debatten. Debatterna kan bli hetsiga och hårda ord kan kastas fram och tillbaka mellan debattörerna. I onsdags blev engagemanget för häftigt, och det ledde fram till händelsen mellan Staffan och Ylva. Men det innebar också flera andra häftiga angrepp från talarstolen från andra ledamöter direkt riktade mot enskilda personer.
Om detta vore ett enskilt fullmäktige vore problemet mindre. Men det är det inte. På förra fullmäktige hade jag ett hetsigt replikskifte med Lena Baastad, kommunalråd för socialdemokraterna. Efteråt var det en kvinna från den socialistiska sidan (inte Lena!), betydligt äldre än jag, betydligt erfarnare och med en tung maktposition, som tog mig i armen och tillrättavisade mig för det jag sagt. Tog jag illa vid mig? Ja, faktiskt. Gick jag till media? Nej! Istället valde jag att berätta om det inträffade för mitt kommunalråd som i sin tur tog upp saken med kvinnan i fråga. Hon bad om ursäkt och för mig var saken sedan ur världen. Det som hände mig den gången och det som denna gång hände Ylva var ungefär samma sak. Skillnaden är att personen som talade med henne var en man. Gör det saken värre? Inte för mig. För mig handlar det om precis samma sak. Dessa incidenter borde leda fram till en debatt om hur vi beter oss i politiken. Både vad gäller manligt/kvinnligt, ålder/ungdom och erfarenhet/oerfarenhet.
Tre unga socialdemokrater har tillsammans med Ylva Wessman gått ut med ett offentligt brev där de förklarar att de tycker det är obehagligt att gå upp i talarstolen efter det inträffade. Deras syfte är uppenbarligen att framställa Staffan Werme som ett hot mot deras ledamotskap i fullmäktige. Genom att göra detta begår de flera allvarliga fel.
Det första är att de beskriver sig själva som offer. Jag menar att det är minst lika kränkande mot mig som ung kvinna som debattonen i fullmäktige. Jag är inget offer. Jag kräver ingen annan behandling än vare sig unga eller gamla män och kvinnor.
Det andra är att de beskriver att problemet är en person. Det är fel. I deras eget parti finns tyvärr minst lika tydliga härskartekniker. Jag har själv varit med om det. Jag kunde själv vara ett offer. Men jag vägrar se mig som ett offer.
Det tredje är att de väljer att gå ut i media. Det är tydligt att medias uppmärksamhet är viktigare än lösningen på de problem som finns kring samtalstonen i fullmäktige. Det skapar tyvärr ännu sämre möjligheter att hitta fram med bättre lösningar.
Dessutom, vad konstruktivt kommer ut genom att föra debatten via media? Jag löste det genom samtal ansikte mot ansikte, Ylva Wessman och de tre socialdemokraterna låtsas som om de vill lösa det genom media. Ju mer jag lyssnar på dem, ju mer övertygad blir jag om att de egentligen inte vill ha en lösning. De vill bara vinna billiga politiska poänger.
Ina Lindström
Ersättare i kommunfullmäktige (fp)
|  |
| |
|  |
|
